Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
2024-11-30
Nu har jag jämfört “Queen” från 1973 med “Queen I” från 2024. Visst är “Queen I” lite bättre, men skivan har fått en annan karaktär. Trummorna låter lite för moderna, nästan som något David Richards skulle ha kunnat göra. CD-versionen lär ha lite för mycket diskant, men det var inget problem på LP-versionen med min anläggning. Inspelningen är i övrigt oförändrad, förutom lite pitch correction på Freddie Mercury. Det är väldigt subtilt gjort, så det märks knappt. Men det är ändå synd. Autotune får förvisso dåliga sångare att låta bättre, men det får bra sångare att låta sämre, för de sjunger mot vad de hör. Men som tur är, har de applicerat ganska lite pitch correction, så hans röst låter fortfarande naturlig, men ur den aspekten är “Queen” från 1973 bättre. Musiken ger jag 4/5, nymixen från 2024 får 2,5/5.
Den är en förbättring på det totala, men det kunde ha gjorts bättre. Pitch correction på Freddie Mercury är helt meningslöst. Det skulle vara som att sätta autotune på Steve Perry, David Coverdale eller Bryan Adams. Pitch correction är till för Dua Lipa, Taylor Swift och Ariana Grande. Om skivbolaget tar sig an mitt favoritalbum, “Queen II” från 1974, så får jag väl köpa även den. Men “Queen II” hade mycket bättre ljud än “Queen” redan från början, om än lite stumma slagverk även där. Och frågan är om inte en ny remaster av EMI:s gamla release av “Queen” hade räckt?
Fler bilder finns på Instagram.
Categories: Pop culture
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Leave a Reply